Söderhamn, 1942, Hakonbolagets kontor och lager, personal. ICA002418
Det finns mängder av människor som genom sin gärning påverkat ICAs utveckling. Den här delen av ICA-historien lyfter fram många av dem i enskilda artiklar. Men vi kan ju börja med några tongivande direkt här:
Grundaren: Hakon Swenson (1883–1960)
Hakon Swenson var liberal och stödde ideologiskt den individualism som låg till grund för den enskilde butiksägarens verksamhet. Efter att han slutat skolan som 15-åring, fick Swenson 1898 arbete som springpojke hos Västeråshandlaren Erik Andersson. Swenson avancerade inom företaget och hade gott om idéer. Bland annat att starta ett grossistföretag med handlare som delägare, så att de privata handlarna bättre kunde konkurrera med kooperationen. Hans arbetsgivare visade inget intresse för förslaget, varvid Swenson 1917 och 34 år gammal sade upp sig för att förverkliga sin idé. Resten är, som man säger, historia. Swenson var en ständigt innovativ person. Han var också retoriskt begåvad, något som säkerligen krävdes för att övertyga handlarna om hans idéer. Han tog gärna till sig av sina anställdas förslag, men hade samtidigt en auktoritär ledarstil och gillade inte att bli motsagd.
Chefsideologen: Nils-Erik Wirsäll (1916–2008)
Nils-Erik Wirsäll inledde sin bana på Hakonbolaget vid 21 års ålder. När han knappt tio år senare började på huvudkontoret var hans första uppdrag att åka på en längre studieresa till USA. Där fick han inspiration till bland annat Hakonsgiven och nya distributionsmodeller. Tillbaka i Västerås utsågs han till chef för Hakonbolagets nygrundade organisationsavdelning, där han fick rollen som ett slags chefsideolog.
År 1972 blev Wirsäll vd för ICA. Han hade dessförinnan ansvarat för en utredning om ICAs framtida organisation och finansiella konstruktion. Som ICA-chef införde han den nya organisationen, som innebar den dittills största ägarförändringen i ICAs historia. Ett syfte med förändringen var att företagsgruppen alltid skulle ägas och styras av handlarna. Detta år fattades också beslut om ICA-avtalet – ”trappan till egen butik” – som fortfarande utgör grundbulten i den moderna ICA-modellen.
Wirsell var vd för ICA 1972–1978, och kvarstod därefter i ICA-styrelsen i ytterligare sex år. År 1984 utsågs han till hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har dessutom skrivit en rad böcker och ICA-rörelsen och handel.
Konsumentupplysaren: Maja-Lisa Furusjö (1919–2017)
Maja-Lisa Furusjö började 1939 som tecknare på Hakonbolagets reklamavdelning, och medverkade när ICA-kuriren startade 1941. Drygt 30 år senare, 1973, blev hon tidningens chefredaktör.
Tack vare Maja-Lisa Furusjös engagemang profilerades ICA-kuriren allt mer mot konsumentfrågor. Tidningen började till exempel själv att genomföra tester av varor och produkter. Hennes arbete förändrade synsättet på konsumentfrågor både hos ICA och hos läsekretsen. År 1984 tilldelades Maja-Lisa Furusjö Stora Journalistpriset med motiveringen att ha ”genomfört ett testprogram utan dess like i svensk press”.
Strategen: Roland Fahlin (1938–)
Roland Fahlin började på ICA Förlaget 25 år gammal, där han blev redaktör för tidningen Självbetjäning. Han utsågs så småningom till ICA-styrelsens sekreterare och i praktiken även bolagets informationschef. Den 1 januari 1986 tillträdde han som vd för ICA. Under hans tid sjösattes en av de mer genomgripande förändringarna av ICAs organisation – ICA 90. I och med detta skapades en rikstäckande koncern med verksamhetsinriktade dotterbolag.
Efter ICA 90 genomdrevs en ny företagsstrategi som bland annat innebar att koncernen internationaliserades. ICA köpte in sig i norska Hagengruppen och inledde ett samarbete med Statoil. År 2000 blev nederländska Royal Ahold hälftenägare i ICA. Ett år senare lämnade Fahlin posten som vd, för att bli ledamot i Royal Aholds styrelse fram till 2004.
