Grunden läggs för dagens ICA: AB Hakon Swenson bildas. ”Vi startar på toppen av en vulkan”, säger Hakon själv. Det är världskrig och varubristen i Sverige kastar livsmedels- och lanthandeln in i kris. Då startar Hakon en grossistfirma – som ägs av handlarna själva.
Hakon Swenson öppnar första kontoret på Sundins Snusfabrik, Slottsgatan 14 i Västerås.
Kaffesorterna Luxus och Aroma, Hakonbolagets första egna varumärken, presenteras 5 mars i bolagets första annons i Vestmanlands Läns Tidning.
Starten för en av de fyra andra inköpscentraler som så småningom ska bilda ICA: Svenska Varor grundas i Stockholm. 1924 byter man namn till Speceristernas Varuinköp och kallas oftast för SV (Essve).
Hakon Swenson köper och tar över Manne Tössbergs tidigare kontor. Byggnaden blir Hakonshus, som rivs 1978. (Men redan 1957 flyttar Hakonbolaget in i ett nytt huvudkontor.)
Hakonbolaget beslutar att ”slutgiltigt” bli ”ett köpmännens eget engrossbolag” och ”en köpmännens egen ekonomiska organisation”. 1 400 handlare blir aktieägare.
Delägarbonus i form av återbäring på förra årets inköp införs inom Hakonbolaget.
Hakonsmärket introduceras. På varan skrivs ”Ansluten till Hakons Köpmännens inköpscentral”.
Grosshandlarfirman Ekström och Leffler omvandlar sig till inköpscentralen AB Eol.
Läs mer om EOL
K.J Karlsson i Östersund bildar inköpscentralen Nordsvenska Köpmanna AB.
Läs mer om Nordsvenska
Båda är inspirerade av de existerande inköpscentralerna Hakonbolaget (i mellansverige) och SV (i Stockholm)- och samma år går de fyra inköpscentralerna ihop och bildar det gemensamma ICA.
De fyra inköpscentralerna Hakon (för Mellansverige), SV (för Stockholm och Gotland), Eol (för väst- och sydsverige) och Nordsvenska Köpmanna (för norr) beslutar i möte den 8 april för att starta ett gemensamt bolag: Inköpscentralernas AB, förkortat ICA. (Det konstituerande styrelsemötet hålls sedan 9 januari 1939.)
Företaget ger inför Gustav V:s 80-årsdag ut Hakons kokbok.
ICA-förbundet bildas. I dag heter det ICA-handlarnas Förbund. Till julhandeln erhåller butikerna över 3 000 reklambilder.
ICA börjar med egen import av frukt och grönsaker.
”Varför är ICANDER så glad?” hette ett återkommande inslag i ICA-tidningen för handlare och anställda. I serieform ger det ambitiösa biträdet Icander exempel på hur man kan förbättra butikens omsättning. (Namnet är sig likt, men utseendet blev helt annorlunda på den ICAnder som dök upp 1971.)
ICA Tidningen lanseras. Tidningen är en sammanbindande länk mellan inköpscentralerna och landets alla handlare och butiksmedarbetare. Tidningen ger tips om effektivare skyltmetoder, nya varor i produktsortimentet, och spanar kring allt som hör butiksvardagen till.
En gemensam reklamavdelning för ICA skapas. Före 1942 hade de olika inköpscentralerna ingen gemensam marknadsföring. Men detta år ombildades Hakonreklam till ICAs reklamavdelning.
ICA Förlaget startas, för att ta hand om alla de olika trycksaker – tidningar, böcker, bilagor – som ICA nu börjat producera.
ICA-Kuriren, som än idag är ett av landets ledande veckomagasin, startas. Redan året innan hade ICA börjat publicera en veckoannons i Stockholms-Tidningen, som hade redaktionell karaktär. Nu tar man steget helt ut och ger ut en separat tidning med husmodern som tänkt målgrupp.
”Sju sorters kakor”, en storsäljare än idag, publiceras för första gången.
Nils Erik Wirsäll & Arne Lundgren far till USA för att studera amerikanska varudistributionens senaste nyheter.
En driftig handlare, Paul A Kågström i Skeleftehamn, är den första inom ICA-rörelsen att införa självbetjäning. ICA kommer centralt börja driva igenom modellen först några år senare, vilket gör att KF är första butikskedjan med utbredd självbetjäning i Sverige. Men handlare Kågström, som hade problem med att hitta personal, införde nyheten på egen hand i sin butik redan det här året.
”Hakonsgiven”, där handlarna lägger skriftliga order direkt hos grossisten istället för att grossistens kringresande säljare tar upp order, införs. Nu stärks medlemsbegreppet ytterligare inom ICA-rörelsen för anslutna handlare.
”Fru Plotter och Fru Planér”, den första i en serie om sex ”husmorsfilmer” som gjordes av ICA-kuriren för visning på biograf släpps.
ICA Provkök öppnar på Stureplan i Stockholm. Provköket var utrustat med all modern teknik och skulle även hjälpa ICA Kuriren, som ville skriva mer om mat, hem och hushåll. Provköket utvecklades även till en testfunktion för alla sorts varor: höll de måttet för att användas i matlagning i hemmet? Gjorde de inte det, fick de tummen ned – även om varorna kom från ICA själva.
ICA-skolans födelseår har fastställts till 1955. Men felmarginalen kan vara något år. ICA-skolan växte nämligen successivt fram ur ICA-tidningen (Praktiskt Butiksarbete) under benämningen ”ICA-tidningens Praktiska kurser”. Många handlare och butiksanställda gick kurser här under åren som följde.
Läs mer om ICA-skolan
ICA Provkök har fått en undersökningsavdelning. Den nya avdelningens uppgifter är att prova arbetsmetoder, konsumentreaktioner och varor.
Det fanns en tid före både ICAnder och ICA-Stig. Under senare halvan av 1960-talet var ICA intimt förknippat med en kvinnlig karaktär – och hon var inte handlare utan kund. ”Unga fru ICA” eller ibland bara ”Fru ICA” hette hon – och hon dominerade ICAs marknadsföring i ett halvt decennium.
ICA-logotypen tas fram av designern Rune Monö, och har i stort sett likadan ut sedan dess. 1964 monteras den i ett svep på tak och fasader och plötsligt finns logotypen på hundratals butiker runt om i landet. De enskilda handlarna samlas nu under ett gemensamt varumärke – ICA.
År 1965 genomfördes ”Stora kakbaket”, ICA-kurirens dittills största tävling. 15.000 recept sändes in från alla landsändar. I slutet av mars år samlades 21 finalister i ICA Provköks lokaler för att kämpa om medaljerna.
Nordsvenska Köpmanna AB går upp i Hakonbolaget. Av de fyra inköpscentralerna som gemensamt skapat ICA återstår nu tre: Hakonbolaget, EOL och SV.
Här kommer den version av ICAnder som kommit att bli intimt förknippad med ICA. Året efter kommer hans hustru MonICA. Under många decennier fungerande de som samlande symboler för såväl ICA-företagen som ICA-handlarna
ICA-avtalet startar. Det är en finansieringsform för nya handlare, även kallad ”trappan till egen butik”, som möjliggjorde för nya handlare att starta butik nästan utan egna pengar.
Den form av ICA-stadgan, som i allt väsentligt är grunden även idag, tas fram. ICA-Förbundet, dagens ICA Handlarnas Förbund, blir huvudägare i hela ICA.
Rutiga Kokboken ges ut för första gången.
ICA tog en aktiv roll i Handelsdepartementets och daglivaruhandelns rikskampanj ”Bygden behöver butiken”, med den egna kampanjen ”Bygden behöver ICA butiken”
Maja-Lisa Furusjö, legendarisk chefredaktör på ICA Kuriren och chef på ICA Provkök, tilldelas Stora Journalistpriset med motiveringen att hon var ”en orädd journalist, som aldrig tvekat att publicera sanningen om varor och tjänster”.
ICAs dotterbolag AB Köpmannatjänst, som sålde butiksinredningar till ICA-handlarna, börjar installera returburksautomater för pantning av aluminiumburkar.
ICA köper postorderföretaget Ellos i Borås. ”Vi hade länge funderat att gå i på postordermarknaden,” sa ICA. Några år in på 1990-talet säljs Ellos av.
Gröna pricken introduceras. Den hjälper kunden hitta till fettsnål och fiberrika matvaror med hjälp av förtryckta hylletiketter. Året efter överlåter ICA ”gröna pricken” till Livsmedelsverket som väljer att förnya varumärket genom att sätta pricken ovanpå en triangel som symboliserade matpyramiden. Nyckelhålet var fött.
ICA90, den kanske största omorganisationen i ICAs historia, genomförs. De ursprungliga inköpsbolagen – Hakon, EOL, SV och Nordsvenska – försvinner nu helt. De slås samman i det centrala bolaget ICA AB, som ägs av moderbolaget ICA Handlarnas AB. Och det är handlarna själva som är aktieägare i det bolaget.
Under 1989 testas ett kundkort, kallat ICA Kortet, i butiker i Östergötland. Efter utvärdering så är lanseras ICA Kortet över hela landet under 1990.
Begreppet ”ICA handlare” börjar användas mer aktivt. av ICA. Fram till nu har man även talat om t ex ”köpmän” och ”anslutna ICA butiker”. ”Din ICA-handlare” blir ett samlande begrepp, som det här året görs tillgänglig bl a som fasadskylt på ICA-butiker.
Under åren har olika storlekar på ICA-butiker vuxit fram. Man har även talat om butikernas olika roller. Nu renodlar man till fyra stycken butiksprofiler. Från minst till störst: Nära, Supermarket, Kvantum och Maxi.
Holländska Royal Ahold går in som ägare i ICA-rörelsen bredvid Hakon Invest. (2013 kliver Ahold av, vilket bl a får till resultat att ICA Gruppen bildas.)
ICAs serie med reklamfilmer, kallat ”ICA-såpan”, startar. Det var tänkt att det bara skulle bli fem avsnitt. I dag är det världens längsta reklamsåpa, enligt Guiness rekordbok.
Några år tidigare har apoteksmarknaden avreglerats. Nu startar ICA egna apotek: Cura. Några år senare, 2014, köper ICA upp en annan fristående apotekskedja, Apotek Hjärtat, och slår ihop de två kedjorna under namnet Apotek Hjärtat.
Hej då Ahold! Hakon Invest förvärvar Aholds ägarandel i ICA – och koncernen byter namn till ICA Gruppen, när de operativa verksamheterna i ICA och Hakon Invest slås samman. Det blir nu ICA Gruppen som äger ICA Sverige, och levererar till alla handlare. Men det är samtidigt alla handlare, via sitt medlemskap i ICA-Handlarnas Förbund, som är majoritetsägare i ICA Gruppen. Så ser den praktiska lösningen för ”fria handlare i samverkan” ut i dag.
ICA köper den fristående apotekskedjan Apotekt Hjärtat och slår ihop det med den egna apotekskedjan Cura.
ICA-idén med fria handlare i samverkan firar 100 år!
