Upprinnelsen till
Hakonsgiven

Hakonsgiven är en distributionsekonomisk och ideologisk milstolpe för ICA. Den speglar Hakonbolagets strategiskifte från att finna fler kunder till att sälja mer till befintliga kunder. Med Hakonsgiven togs därmed ännu ett steg mot att förverkliga inköpscentralsidén. Medlemsbegreppet infördes på allvar och integrationen av partihandeln och detaljhandeln ökade, bl.a. genom skriftliga order. Varifrån kom då inspirationen till allt detta?

Hakonbolagets chefskonferens den 5 maj 1947 är en konkret startpunkt för arbetet. Herman Green introducerade frågan om distributionsapparatens effektivitet och slog fast att nya och mera rationella metoder måste undersökas för att lösa företagets ”kundkontaktproblem”. Av diskussionen att döma låg problemet i bristande uppslutning från handlarna.

TVÅ KOMMITTÉER

Hakon Swenson hävdade att man länge talat om ett premieringssystem som skulle förbättra kundernas uppslutning och att företagets bokslut nu möjliggjorde detta. Efter en längre diskussion där förslagen haglade tätt, enades man om att tillsätta en tjänstemannakommitté för att utreda ”frågan om skapandet av ett nytt distributionssystem…”

Tre veckor senare, vid bolagsstämman i Karlstad, tillsattes även en handlarkommitté . Tidigare under dagen hade Nils-Erik Wirsäll jämfört de svenska och amerikanska inköpscentralerna i ett stämmotal. Han hävdade att kontakten mellan handlare och inköpscentral hade en fastare karaktär i USA. Man hade tagit bort försäljarna och skötte istället den dagliga kontakten med hjälp av skriftliga order. Dessutom premierade man handlarna efter deras årsinköp. Wirsäll menade att de svenska handlarna var tvungna göra detsamma för att i framtiden kunna hävda sig i konkurrensen.

TRE MÖJLIGA KÄLLOR

Protokollet från chefskonferensen och händelserna vid stämman indikerar tre möjliga källor till idéerna om en mer rationell distributionsapparat. För det första finns en tydlig koppling mellan det kundkontaktproblem som Green talade om och den inköpscentralsidé som Swenson propagerat för under mer än 15 års tid. Inköpsfrågan hade varit ett viktigt skäl till Swensons försök att utvidga samarbetet med handlarna under 1920-talets senare del.

För det andra poängterade Swenson särskilt att frågan inte föranletts av en viss amerikaresa. Resans placering i tiden, likheterna mellan diskussionen vid chefskonferensen och Wirsälls reseanteckningar, samt stämmotalet gör det dock svårt att bortse från amerikaresan som inspirationskälla.

FÖRKLARINGSPOLITIK

Varför var då Swenson så mån om att avfärda resan? Möjligen ägnade han sig åt ”förklaringspolitik”. Med USA-resan som drivkraft hade cheferna, som enligt vissa var kritiskt inställda, kunnat uppfatta diskussionen som en kritik: ”På basis av organisationsavdelningens observationer i USA, kan vi nu tala om för er hur ni bör sköta ert jobb.” Med det förbättrade resultatet som drivkraft kunde frågan istället uppfattas som beröm: ”Ni har alla utfört ert arbete så väl att vi nu kan förverkliga förändringar som vi länge eftersträvat.”

HARNES FÖRSLAG

En tredje möjlig inspirationskälla är det förslag från Bengt Harne som tjänstemannakommittén enligt protokollet skulle arbeta utifrån. Förslaget har flera beröringspunkter med diskussionen vid chefskonferensen: skriftliga order skulle ersätta försäljarna; beordring i god tid från handlarna skulle underlätta effektivisering av arbetet på kontoret; besparingarna skulle sedan fördelas på basis av handlarnas årsinköp.

Eftersom Harnes förslag är daterat en vecka efter mötet ger det upphov till ytterligare frågor. Gav man Harne i uppdrag att sammanställa förslaget på basis av diskussionen? Hade Harne redan utarbetat ett förslag som han senare satte på pränt för att kommittén skulle kunna använda det som utgångspunkt? Oavsett svaren på dessa frågor visar förslaget att det redan vid tillsättandet av tjänstemannakommittén fanns välartikulerade idéer om hur Hakonbolagets distribution skulle kunna effektiviseras.

FLERA OLIKA KÄLLOR

Sammantaget är det svårt att tillskriva Hakonsgiven något entydigt idémässigt ursprung; inspirationen kom från flera källor. Under arbetets gång sökte kommittéerna dessutom ytterligare information, både internt och externt genom studiebesök i bl.a. Schweiz och Finland. I ”översättningen” och kombinationen av idéerna till Hakonsgiven skapades också något nytt och unikt.