SV:s
25-årsjubileum

Den 8 juni 1947 firade AB Speceristernas Varuinköp (SV) sitt 25-årsjubileum. SV hade vuxit enormt sedan det anspråkslösa 10-årsfirandet år 1932. Med över 600 anslutna köpmän, ett industrialiserat bageri och en omsättning på över 50 miljoner kronor var man nu ett betydande företag och önskade också befästa detta med ett stort firande.

KORTEGEN

För att hela allmänheten skulle uppmärksamma jubileet tog man till en något ovanlig metod. Man sökte och fick tillstånd till en kortege. Bolagets bästa chaufförer kallades in och hela vagnparken tvättades och dekorerades med reklamaffischer. Klockan 13:00 den 8 juni 1947 började så den långa kortegen att rulla, 20 km/timmen var den planerade hastigheten.

Från garaget vid SV:s huvudkontor på Lindhagensgatan gick färden över S:t Eriksplan, Karlaplan och Stureplan, och måste ha varit väldigt i vägen för alla spårvagnarna på denna viktiga knutpunkt. Därefter rullade konvojen utmed Stockholms dåvarande paradgata, Kungsgatan, och därefter till Stadshuset, där gästerna inför jubileumsfirandet i Blå hallen precis lär ha börjat samla sig.

Man nöjde sig dock inte med innerstaden utan styrde sedan vidare över Götgatan och Skanstull ut till Hägersten och därefter över Liljeholmen, Västerbron och Tranebergsbron till Abrahamsberg i Bromma. Sammanlagt tre timmar varade färden.

FESTEN I STADSHUSET

Medan konvojen rullade mot söder samlades gästerna i Blå hallen i Stadshuset under toner av Alfvén. Köpman Bernhard Högström hälsade välkommen med ett anförande, där tankarna gick tillbaks till de tidigare direktörerna J.E. Frykberg och C.R. Lundin samt de handlare som stod bakom SV:s tillkomst. Efter några arior av Anna-Greta Söderholm tog den dåvarande direktören J. Rudolf Liwendahl vid och talade även han om SV:s historia.

Som tecken på styrelsens uppskattning erhöll så Liwendahl Pro Patrias stora guldmedalj, medan direktör Erik Sundblom fick nöja sig med Patriotiska Sällskapets guldmedalj. Ett 20-tal anställda som man önskade gratifiera hade man dock bestämt att skänka premieobligationer istället för medaljer – antagligen uppskattat i en tid av ekonomisk oro.

DAGS FÖR BANKETTEN

Efter åtskilliga tal och hälsningar från representanter för de andra tre inköpscentralerna, ICA, Sveriges Speceri- och Livsmedelshandlareförbund, finska inköpscentralen KESKO med flera, sjöng styrelsens vice ordförande Georg Brynelsson nationalsången, orkestern spelade marcia Carolus Rex och man kunde äntligen tåga upp till Gyllene salen för avätande av jubileumsbanketten.

Direktör Liwendahl höll enligt en senare rapport ”ett spirituellt välkomsttal och citerade några rader av signaturen ’Vagabond’ i ICA-kuriren, som ansåg att de tråkiga svenska middagarna inte var slut så länge det fanns något som hette
jubileumsbankett” …

KLASSISK MENY – TROTS RANSONERINGAR

Menyn var mycket klassisk och bestod av sandwiches, kall kokt lax med legymer, stekt anka med grönsaker samt, till efterrätt, jubileumsglass. Fågel var den klassiska rätten vid stora, högtidliga fester under krigs- och krisåren, eftersom det, trots att det var läckert, gick att köpa utan matkuponger.

Efter middagen ”spelade dansorkestern upp” i Blå hallen.

SAMTIDIGT PÅ BERNS

Inte heller de 40-talet chaufförer som medverkat i kortegen blev lottlösa. Samtidigt som högtidsfirandet hölls i Stadshuset trakterades de på Berns. Medan högtidsgästerna fick nöja sig med en tallrik lax, fick chaufförerna som förrätt istället begå gamla Berns dignande smörgåsbord. Därefter följde kyckling med grönsaker, kaffe och avec samt något som bara benämns ”buffé” – Om den bestod av fast, eller flytande föda går ej att utläsa av de bevarade arkivhandlingarna…