Så byggdes butikerna
för framtiden

”Passar min lokal till självbetjäning? Det är den första fråga en köpman ställer sig, då han börjar fundera på att lägga om.”

Så inleds artikeln Passar min lokal? i ICA-tidningen nr 10 från 1950, som i sin helhet handlar om självbetjäning. Frågan är förstås relevant att svara på, tusentals handlare stod vid den här tiden inför omläggning av sin butik från personlig betjäning över disk till självbetjäning.

Tidningen ger ett positivt svar på frågan: alla butiker kan göras om. Som motivation inför omgörningsarbetet anges till exempel att omsättningen skulle stiga, bland annat beroende på att kundens tid i butiken skulle komma att ägnas mer koncentrerat åt att handla och inte till att stå i kö för att vänta på att få komma fram till den bemannade disken. Och för att ännu mer se till att kunden plockar varor i sin kundvagn ges rådet att satsa på en allsidig livsmedelsbutik, bestående av både ”specerier och färskvaror”:

Fru Kund bestämmer utvecklingen. Hon söker sig till den butik, där hon får de bästa färskvarorna, och hon vill göra alla sina uppköp på samma gång. Färskvarorna är självbetjäningsbutikens stora magnet, och det är alltså de, som skall ge impulsvarorna deras chans.