Peter
Dettmann

Peter Dettmann kom som pojke till Sverige och Västerås från tyska Kiel i början av 1950-talet. Familjen flyttade dit eftersom Peters pappa fått jobb på Asea. Till ICA rekryterades han från Handelshögskolan – och att det var handel han skulle ägna sig åt, ja det hade han vetat nästan hela livet.

I Kiel bodde han i samma hus som sin faster som där drev hotell och restaurang. När Peter var fem år fick han ett ansvarsfullt jobb av fastern: att gå runt till stadens speceriaffärer och handla den mat som behövdes.

– För det fick jag fem mark i veckan, det var rätt mycket pengar för en femåring, berättar Peter Dettmann.

En farbror som var handlare och förtroendevald inom Edeka, den tyska motsvarigheten till ICA, förstärkte ytterligare intresset för handeln.

PÅ JAKT EFTER BUTIKSLÄGEN

Efter högskolestudierna knöts Peter Dettmann i mitten av 1960-talet till ICA Förlaget, vars detaljhandelssektion leddes av nytänkaren Sven Lindblad. Han blev först sysselsatt med lokaliseringsutredningar på ICA-konsult som då var en del av ICA Förlaget (dagens Forma Publishing Group):

– Våra konsulenter åkte från Ystad till Kiruna, besökte mer eller mindre varenda stad i Sverige. De kartlade befintlig bebyggelse och handel, intervjuade lokalpolitiker om framtidsplaner och sammanställde rapporter som visade etableringsmöjligheterna ort för ort.

– Det var ett otroligt pionjärarbete. ICA har varit långt före sina konkurrenter när det gäller metoder att hitta butikslägen, förklarar Dettmann.

På ICA Förlaget kom han även att arbeta med traditionella förlagssysslor. När Peter Dettmann var förlagets utvecklingschef togs Rutiga kokboken fram. Den innehöll recept som var anpassade till en–två personer.

– Vi frågade frekventa användare av kokböcker om de tyckte det var något generellt fel på vad som gavs ut. Svaret blev att varenda kokbok hade recept för fyra personer.

När Peter Dettmann var chef på ICA-skolan blev han 1970 nedkallad till Göteborg, till Eol och detaljhandelsansvarige Olof Henningson. Denne ville att Dettmann skulle starta en kvalificerad ledarutbildning, något som konkurrenten Konsum hade men ännu inte ICA.

KURSER OCH KONTAKTER

På kort tid lyckades ICA-skolan skapa den efterfrågade ledarskapsutbildningen, som fick namnet Företagsledarutbildningen (FLU). Peter Dettmann arbetade själv ett tag som kringresande lärare och blev efter kursdagens slut ofta bjuden till någon kursdeltagares butik, där han och ägaren kunde sitta på lagret och prata ombyggnadsplaner medan man åt korv och drack öl.

Många viktiga kontakter knöts via FLU.

– Den förste kursettan Bengt-Åke Billing, som var handlare från Lund, blev sedermera ordförande för ICA Förbundet och den som anställde mig som vd där.

Det var i mitten av 1980-talet som Peter Dettmann kom till Stockholm och ICA Förbundet. När Roland Fahlin skulle bli ny vd frågade denne om Dettmann, arbetskamraten från Västerås, kunde tänka sig att följa med. Det kunde han och blev så en av förbundets vice verkställande direktörer. Han kom att syssla med utvecklingsfrågor. Kontakterna med utlandet var en specialitet.

– Jag förvaltade och vidareutvecklade Roland Fahlins tankar. Det var viktigt att vi tidigare än våra konkurrenter kände till utvecklingstendenserna för handeln ute i världen. Vi byggde upp ett stort internationellt kontaktnät bland företagsledningar.

Redan i början av 1990-talet reste Peter Dettmann till Bryssel i snitt en gång i veckan. Han lobbade i EU för att ICAs speciella affärsidé skulle få behållas, något den utåtriktade och öppne Dettmann också lyckades med.

– Hela tiden var jag tvungen att slåss för att enskilda handlare skulle få fortsätta att samarbeta, betonar han.

NYSKAPANDE KORT

En viktig nyhet, också ur internationellt perspektiv, som Dettmann låg bakom var ICA-kortet. Idén att kunderna i förväg skulle sätta in pengar på kortet var hans. Att han lyckades vända på det dittillsvarande perspektivet att kunderna skulle betala i efterskott har varit till stor fördel för ICA. Dessutom innebar kortlanseringen första steget mot bildandet av ICA Banken.

Efter att Roland Fahlin med Peter Dettmanns benägna bistånd i slutet av 1990-talet drivit igenom samarbetsavtalet med holländska livsmedelskoncernen Ahold blev han vd för det nybildade ICA Ahold AB. Dettmann efterträdde 1999 Fahlin som högste chef på ICA Förbundet.

– Som nytillträdd vd uppfattade jag mig själv som en brygga mellan det gamla och det nya. Nu hade vi ett avtal med Ahold, och jag skulle förbereda för nästa fas som bland annat innebar att börsnotera Hakon Invest.

Peter Dettmann arbetade också intensivt för att ICA inte skulle köras över av den multinationella koncernen Ahold.

Redan innan Dettmann utsågs till ICA Förbundets vd hade han bestämt att han skulle pensionera sig på 60-årsdagen. Så den 8 oktober 2004 klockan 12.00 lämnade han sitt skrivbord på ICA Förbundet och flyttade nu tillbaka till Västerås som han med glädje konstaterade hade blivit en tongivande handelsstad. Drygt femtio år tidigare hade det varit en industristad med några butiker.