Nils-Erik Wirsäll om
ICA-idén

Nils-Erik Wirsäll var verksam i ICA 1937–84, varav sex år som vd i ICA AB och ICA Förbundet. I september 2002 träffade jag honom för att tala om två saker som alltid legat Nils-Erik varmt om hjärtat, nämligen värnandet av de enskilda handlarnas frihet och strävan till ständig utveckling inom ICA.

– Alla stora organisationer brottas med två problem – det gäller både i näringslivet, i politiken och i andra delar av samhället, konstaterar Nils-Erik. Det första problemet är risken för att de som sitter på centrala befattningar tror att de har lösningarna på alla problem och att det mest effektiva är att de ger order till dem som arbetar på fältet.

Det andra problemet är att det finns många som är rädda för förändringar och som därför försöker bromsa en nödvändig förnyelse.

HANDLARENS SJÄLVSTÄNDIGHET

Du har alltid slagit vakt om ICA-idén, alltså tron på den enskilde handlarens självständighet. Varför är den så viktig?

– All affärsverksamhet bygger på kundrelationer. Det är handlaren som utför själva jobbet. Det är han eller hon som ska skapa förtroendet hos sina kunder. Då måste också handlaren ha frihet att själv finna de vägar som leder fram till målet. Några ”vildhjärnor” måste det finnas i varje organisation. Ibland gör de tokiga saker, men de går att rätta till. Ofta ger de inspiration och erfarenhet som även andra kan ha glädje av.

– Jag är själv uppvuxen i ett köpmannahem och det har nog påverkat min syn på handeln. Tidigt lärde jag känna det frihetsälskande släkte som handlarna utgör. Sedan blev jag assistent åt Hakon Swenson och han inpräntade i mig vikten av att inga personer är viktigare inom ICA-rörelsen än handlarna.

– Det finns också en annan sak som gör att decentralisering och förändringsvilja är nödvändig. All framgångsrik verksamhet måste bygga på att människor har roligt, att de känner entusiasm och inspiration. Centralstyrning skapar vantrivsel och spänningar. Förändringsmotstånd är också farligt. Det är ju möjligheten att förändra och utveckla som gör det spännande att gå till jobbet.

INSPIRATION: ROMANER OCH RESOR

Du har ju blivit känd som en visionär inom ICA. Var hämtade du inspiration till dina nya idéer?

– Internationella kontakter är viktiga. USA har jag alltid sett som ett föregångsland inom handeln. Jag gjorde min första studieresa dit 1946 och där fick vi idén om att ersätta reseförsäljarna med skriftliga order.

– Sedan är det viktigt att läsa mycket – inte bara affärslitteratur. Jag fick inspiration av tidskrifter som Life, inte minst i deras annonser. Jag tror också att skönlitteraturen betyder mycket. Det finns inget bättre sätt att lära sig förstå människor än att läsa romaner.

Jag brukade ofta på mina möten med nyckelpersoner inom ICA dela ut romaner för att inspirera kreativiteten. Att alla inte läste böckerna är ju en annan sak.

ETABLERING OCH UTBILDNING

Kan du peka ut något initiativ du var med om och som har betytt mycket för ICAs utveckling?

– En av de viktigaste insatserna var då vi i mitten av 60-talet systematiskt gick igenom de större tätorterna för att hitta och reservera de bästa affärslägena. Det arbetet har ICA glädje av än i dag.

Finns det något som du så här i efterhand tycker att ni borde ha gjort annorlunda?

– En viktig sak vi gjorde var att starta ICAskolan. Men jag tror att vi borde ha lagt ännu större vikt vid utbildningsfrågorna. I så fall hade nog handelsyrkena fått en högre status. Dessutom tror jag att synen på utbildning inom handeln också hade förändrats. Ibland hände det att om jag eller någon annan med högskole- och forskningsbakgrund kom med ett nytt förslag, så avvisades vi som ”teoretiker”. Men jag kan faktiskt inte se det som en nackdel, inte heller inom handeln, att man har lärt sig att tänka systematiskt.