Lanthandeln som
fenomen

Det är två årtal som brukar nämnas i samband med lanthandel. Det första är 1846 och det andra 1864. Det är de årtal som markerar skråväsendets avveckling och näringsfrihetens införande. Den svenska detaljhandeln var fram till mitten av 1800-talet strikt reglerad och mestadels förlagd till städerna, och de bägge årtalen markerar startskottet för detaljhandelns etablering på landsbygden.

Den svenska lanthandeln växte fram synonymt med det moderna samhället. De tidiga butikerna företrädde något nytt och omdanande, och i deras spår följde nya levnadsmönster. Med lanthandelns etablering på landsbygden kom den traditionella självhushållningen gradvis att försvinna och ett konsumtionssamhälle baserat på penningekonomi att växa fram.

SILL, KRYDDOR, KAFFE OCH FOTOGEN

Den äldre lanthandeln är omsluten av ett nostalgiskt skimmer. Ofta är den förknippad med handeln över disk, vilket också var den vanliga butiksformen. Handelsbodarna var centralt belägna och fungerade som samlingsplatser där nyheter förmedlades och där gemensamma angelägenheter kunde diskuteras. Ett besök i en butik var både en social och en sinnlig upplevelse. I butiken blandades dofterna av salt sill, fläsk, kryddor, kaffe och fotogen, och besökarna kunde insupa atmosfären samtidigt som de betraktade alla de varor som hängde i taket och rymdes i burkar och lådor, tunnor och paket. Här fanns vardagens förnödenheter, men också de varor som associerade till flärd och lyx.

De äldre butikerna med handel över disk hör numer till undantagen och dagens lanthandel försiggår i moderna snabbköp. I den mån man i dag får handla över disk så sker det främst i städernas delikatessaffärer och specialbutiker, såsom systembolaget.

NÄRHET TILL KUNDEN

Utmärkande för lanthandeln har varit den närhet som ofta funnits mellan handlaren och hans marknad. Lanthandlaren har varit bekant med de flesta av sina kunder, känt deras vanor och vad de brukar handla. Denna kundnärhet har skapat täta band mellan handlaren och hans marknad, vilket både gynnat och försvårat butiksverksamheten. Till fördelarna kan räknas en trogen kundkrets, till nackdelarna att handlaren ibland får ta mer hänsyn till kundrelationerna än till sin egen rörelse.

Lanthandlarnas sociala betydelse har inte försvunnit med åren, utan de är fortfarande viktiga mötesplatser. Om de tidiga butikerna kan symbolisera ett samhälle i förändring, så har detta förändrats och dagens butiker representerar snarast vardag och kontinuitet. Dagens lanthandel utgörs av dagligvarubutiker med ett allsidigt sortiment av dagligvaror och ett urval av sällanköpsvaror. Likt andra dagligvarubutiker är de lokala till sin karaktär och utformas i samspel med traktens förutsättningar och vanor. Lanthandeln utmärker sig med en sortimentsbredd som i många fall påminner om stormarknadernas inriktning, samtidigt som omsättningen är att jämföra med en mindre livsmedelsbutik. Till lanthandelns utbud räknas också service och ombudsverksamhet.