Kvantum och Maxi
etableras

I dag är konsumenterna vana vid att en ICA-butik lika gärna kan vara en stormarknad som en närbutik. Men det tog tid innan ICA var etablerat inom storbutikskonceptet. Utvecklingen började inom ICA Eol i sydvästra Sverige på 1960-talet.

Anledningarna till att det skedde där var framför allt två: Konkurrensen inom området var hårdare än i övriga landet, bland annat öppnade den första stormarknaden, Wessels i Malmö 1962, och jämfört med de två övriga regionbolagen inom ICA hade Eol ett mer nedslitet butiksnät som behövde moderniseras.

Storbutiksutvecklingen drevs av flera faktorer i efterkrigstidens Sverige, bland annat förortsbyggandet som kulminerade i miljonprogrammet, massbilismen och den ständigt ökade köpkraften hos svenskarna. Vad gäller själva butikerna möjliggjorde den förfinade förpackningstekniken, de ständigt förbättrade kylmöjligheterna och den spirande datoriseringen utvecklingen. Som övergripande faktor kan nämnas självbetjäningsbutikens fullständiga genombrott i början av 1960-talet.

ICA kände efter andra världskriget också av ökad konkurrens från kedjevaruhusen. Sedan 1930-talet fanns Epa och Tempo, och runt 1950 började kooperationen etablera Domusvaruhus över hela landet.

ICAs första storbutik var ICA-hallen som etablerades i Tranås 1963 med en totalyta på 1 200 kvadratmeter och med ett för den tiden starkt färskvarusortiment och även specialvaror som låg utanför det ordinarie livsmedelssortimentet. ICA-hallen kom att utvecklas till ett butikskoncept för butiker med en yta på mellan 1 200–2 500 kvadratmeter. I dag motsvaras de gamla ICA-hallenbutikerna närmast av ICA Supermarket-konceptet.

Kvantum etableras

Nästa steg i storbutiksutvecklingen skedde under första hälften av 1970-talet, då ICA Kvantum etablerades på den nya handelsplatsen Samarkand utanför centrala Växjö. Tillsammans med kooperationen skulle man driva handelsplatsen genom varsin stormarknad – en stormarknad definierades genom minst 2 500 kvadratmeter säljyta, ett brett sortiment livsmedel, ett externt läge och minst 300 parkeringsplatser.

Ursprungligen skulle ICAs butiksyta varit 8 000 kvadratmeter, men dåvarande direktören med ansvar för detaljhandelsutveckling inom ICA Eol, Olof Henningson, hade varit i föregångslandet USA och studerat storbutiker. Han tyckte att storleken på USA:s butikskoncept ”family center”, som hade 4 000–5 000 kvm i totalyta skulle passa perfekt för ICAs nya etablering Så blev det också. Att ICA – och även kooperationen – minskade sina planerade butiksytor i Samarkand berodde även på att Wessels startat en konkurrerande stormarknad i närheten. Man var därför osäker på hur stort kundunderlaget för Samarkand egentligen skulle bli.

ICA Kvantum och kooperationens OBS! öppnade i Samarkand i Växjö våren 1973. Därmed var det premiär för ICAs Kvantum-koncept. Namnet Kvantum hade en medarbetare till Olof Henningson på ICA Eol kommit på. Wessels lade för övrigt ner sin konkurrerande stormarknad i Växjö i början av 1980-talet. ICA Kvantum utökade därefter i etapper sin yta så att den 1994 uppgick till 8 000 kvadratmeter och profilerade om butiken till en Maxi-butik.

Maxi-konceptet var då ganska färskt, och även det butikskonceptet hade en medarbetare på ICA Eol som upphovsman. År 1979 hade den första Maxi-butiken i Sverige öppnats i Mellbystrand utanför centrala Laholm. Butiken etablerades på mark som redan var planerad för handelsändamål så etableringen gick fort. Lite för fort kanske, eftersom satsningen väckte kritik bland ICA-handlarna i Laholm. Normalt sett var man inom ICA Eol noga med att i god tid informera handlarna/delägarna om nya satsningar. Men den här gången var alltså kommunen så snabb i vändningarna att Eol inte riktigt hängde med. Efter ett inledningsvis stormigt stormöte lyckades ICA Eols ledning övertyga traktens anslutna handlare att det för deras egen skull var viktigt att ICA månade om sin konkurrensförmåga och följde med i den utveckling som gick mot allt större butiker.

TAGIT TÄTEN

ICA hade vid den här tiden tagit täten inom dagligvaruhandeln. Sedan drygt tio år var man större än kooperationen, och på 1970-talet började kedjevaruhusen spela ut sin roll. Dessa låg ofta i centrum och kunde inte längre erbjuda det antal parkeringsplatser som behövdes. Verksamheten byggde också i hög grad på manuell betjäning och var därmed svår att rationalisera. På 1980-talet började kedjevaruhusen omvandlas till gallerior. Med kedjevaruhusens öde i åtanke står det klart hur viktig ICAs satsning på stormarknaderna Kvantum och Maxi var.

Utvecklingen mot större butiker inom ICA kan tydliggöras genom siffror. Under tiden 1960–1985 minskade antalet ICA-butiker från 7 400 till 3 500. Så många som 6 000 av 7 400 lades ned rent fysiskt medan de nya butikerna antingen var nyetableringar eller inköpta från konkurrenter. Det var således en helt ny butiksstruktur som uppstod under perioden. Strukturomvandlingen inom handeln kan jämföras med den som pågick inom jordbruket inom samma tid.

Hos ICA hanterades denna strukturomvandling – efter ett beslut på ICA-stämman 1961 – på ett mycket professionellt sätt genom genomgripande analyser av butikslägena i landets alla kommuner. Femåriga, rullande planer skapades och styrmodellen förfinades så att den också blev ett medel för finansierings- och investeringspolitiken.

Under 1980-talet startades flera Kvantum- och Maxibutiker, inte bara av ICA Eol, utan också av de andra regionbolagen Hakon och Essve. I och med ICA 90 då regionbolagen lades ned och ersattes av en annan organisationsstruktur blev butikskoncepten Kvantum och Maxi hörnpelare för den kommande utvecklingen inom ICA under 1990- och 2000-talen. Så småningom utkristalliserades fyra butikskoncept – i storleksordning är de: Maxi ICA Stormarknad, ICA Kvantum, ICA Supermarket och ICA Nära. Maxi skiljer sig från Kvantum bland annat genom större säljyta och en bredare satsning på varor som inte är livsmedel: kläder, skor, sportutrustning och trädgårdsartiklar med mera.