Köpmannatjänst
ordnar kyl och frys

Redan vid AB Köpmannatjänsts grundande 1938 var kyldiskar en av de viktigaste produkterna, även om de flesta charkuterivaror då ännu förvarades i rumstempererade marmordiskar. Snart skulle emellertid en formidabel explosion ske på kyl- och frysområdet. Citaten nedan är hämtade ur skriften Köpmannatjänst 50 år, Västerås, 1988 (Redaktör: Göran Sandberg och textsammanställning: Åke Isaksson.)

SMÅ KYLBEHOV I BUTIKERNA

Butikernas kylbehov under 40- och 50-talen var små. Marmordiskar utan kyla var vanligt förekommande. Egentligen var det bara köttbutiker som hade någon form av kylutrustning. I regel bara ett kylskåp, och ibland en låg expedieringsdisk med glasruta mot kundsidan och isolerade luckor mot expediten.

Kylkompressorerna stod ofta i trånga källarutrymmen, och hade vattenkylda
kondensorer. Dessa kyldes med stadsvatten, som var billigt då. Men med de små kylbehoven som förelåg, blev ändå inte vattenförbrukningen så stor. [—]

Någon större förändring på kylfronten blev det inte förrän självbetjäningsutvecklingen startade omkring 1950. Då kom också djupfrystförsäljningen igång i liten skala. [—]

I slutet av 50-talet började självbetjäningsbutiker att utrustas med betydligt fler öppna kyldiskar än tidigare. Väggdiskar med 3–4 fasta hyllplan blev vanliga. Betjäningsdiskarna hade välvda glas, ungefär som nu, men glasen var inte fällbara, så rengöringen på insidan var besvärlig! [—]

DJUPFRYSTEXPLOSIONEN

Försäljningen av djupfryst ökade snabbt under 60-talet, och ledde till att nya fläktfyllda frysdiskar med automatisk elavfrostning togs i bruk.

Kylbehoven ökade och luftfyllda kondensorer, ihopbyggda med kompressorerna blev vanliga på grund av höjda vattenpriser. Kompressorerna var dock fortfarande av öppen kilrepsdriven typ. [—]

Det verkliga genombrottet för Köpmannatjänst som kylentreprenör kom när ”Serie 60” togs fram 1962. [—] Under 1963 hade kylentreprenörsverksamheten vuxit så att antalet kylmontörer uppgick till ca 25.

INOMHUSKOMPRESSORER OCH UTOMHUSKONDENSORER

Kylbehoven ökade. De luftkylda aggregaten kunde inte längre placeras nere i källaren, på grund av att kraven på ventilation blev för stora. En ny teknik med kompressorerna inomhus och kondensorerna utomhus började tillämpas i mitten av 60-talet. Installationerna var dock fortfarande inte speciellt servicevänliga, kompressorrummen var trånga och kondensorerna placerades ofta under lastkajen. [—]

Kyldiskarna utvecklades vidare i samarbete med fabriken i Ingelstad, som nu köpts av Husqvarna. Serie 70-programmet som lanserades 1968 framställdes mycket rationellt.

En stor nyhet då var att stommarna isolerades med polyuretanskum. [—]

KONDENSORERNA UPP PÅ TAKET

I början av 70-talet hade etableringarna blivit ännu större, och fristående enplans butiksfastigheter blev allt vanligare. Därmed ökade också kylbehoven ytterligare. Prefabricerade kompressoraggregat med fristående kondensorer, nu placerade upp på butikens tak, blev en vanlig lösning.

Köpmannatjänst var tidigt ute med att använda prefabricerade och polyuretanskummade kyl- och fryselement. Från 1970-talet levererades såväl hela kyl- som frysrum på det sättet.

SERIE 80

Serie 70 följdes av Serie 80 och Serie 80 Continental. Därefter har kyl- och fryssortimentet kontinuerligt förnyats och utökats. En period strax efter den första energikrisen på 70-talet skulle exempelvis mejerivarorna exponeras bakom glasdörrar och då skulle vi inte heller ha några manuellt betjänade färskvarudiskar i butikerna – något som idag är högsta mode!

De öppna kylridåerna kom tillbaka, och nu under senare hälften av 80-talet är
frysgondoler med glasade sidor – för bättre insyn – en självklarhet!