Idrottsbragder i
ICAs färger

Rapporter från sportevenemang var ett ständigt inslag i ICAs interntidningar, där fotbollsbragder samsades med varpa och curling. Här följer ett gastkramande fotbollsreportage saxat ur Hakoniten 1948.

ICA-fotboll i Bollnäs

Bollnäs har haft korpfotboll i sommar, och Hakons har deltagit med en hopsvarvad elva. Även om vi ej fick komma upp i finalen bjöds på god fight, och en intresserad publik inramade varje spelkväll på ”Kolgårn”. Det blev ingen tid för samträningen före matcherna, och på grund av semestrar måste ”reserver” sättas in. Av de våra hade endast få större färdigheter och vana i läderkulans hantering medan däremot motståndarlagen oftast ställde upp med ”proffs” och lånade spelare. Vi var tydligen fruktade och sanningen var kampandan god.

Våra spelare var ridderliga, och då vid första matchen NNS ej syntes få några mål gjorde man två självmål, I andra matchen som slutade med 0-5 till Postens favör, blev det åtskilliga justeringar. Sålunda råkade Ingvars akilleshäl ut för en besvärlig skada, och målvakten Åke fick åtskilliga smällar. Ingenting kunde emellertid hejda den vilda bataljen. Bryggeriet vann visserligen med 3-0, men kampandan var på toppen vid matchen mot Lasarettet, som besegrades med 1-0.

Sista matchen var mot Konsum. I det företaget hade man ej lust att göra några insatser, ej heller hade KF:s proffsbetonade lag någon chans att få in en boll i vårt mål. Det var ohyggligt spännande att från ”pressläktaren följa uppgörelsen. Det blev 0-0.

Ännu ser jag för min inre syn Göstas snabblöpning efter bollen, hur Jonas fick bollar i rygg och säte så det ljummade på långt håll men sekunden efter var han efter angriparen, Lotans fåfänga försök att träffa bollen, Gunnars grandiosa anfall, för att endast nämna några av de nervkittlande situationer, som etsat sig in på näthinnan. En målkvot av 1-10 ger ej rättvisa åt våra hårt kämpande mannar, som med obesegrad spelglädje försvarade våra färger.

Åtskilliga justeringar och blåmärken blev varaktiga minnen från korporationen, dock jämförelsevis obetydliga mot den manspillan, som blev följden efter matcherna mellan andra lag, då benpipor, knäskålar och annan attiralj flög i luften.