1965-1990: Innan allt kallades ICA
ICAs reklamutskott
på 80-talet
Den 1 september 1984 blev jag, Karsten A. Hess, reklamchef på ICA Essve och därmed ordinarie ledamot i dåvarande ICA Reklamutskott. Vår uppgift var att samordna ett antal aktiviteter med reklam och informationsfrågor för hela ICA.
STORA PERSONLIGHETER
Ledare var den färgstarke och dominante ordföranden från ICA AB/ICA Förbundet, informationsdirektör (och f.d. journalisten och folkskolläraren) Roland Danielsson. Ledamöterna var reklamnestorn och ”SA/VA-uppfinnaren” Anders Wijk vid ICA Hakon AB, den levnadsglade, stormustaschige Roland Dickell vid ICA Eol AB samt undertecknad, nykomlingen och invandraren från Hamburg, Karsten A. Hess vid ICA Essve AB.
Vid den tiden var Säljprogrammet, det som leverantörerna fortfarande kallade SA/VA-programmet (av samaktivitet/veckoannons), ICAs dominerande reklaminsats.
Vi skulle dock koncentrera oss på sådant som idag närmast beskrivs med Corporate Identity.
ESSVE OBETYDLIG LILLEPUTT
ICA Essve svarade för 15 % av ICAs omsättning, ICA Eol för 40 % och stora starka ICA Hakon för 45 %. Så var även ”maktbalansen” inom reklamutskottet.
Anders Wijk och Roland Dickell var dessutom i allians, vilket gjorde att ordföranden hade ett tufft jobb att jämka mellan ”stormakterna” Hakon/Eol och ”lilleput” Essve.
Men det gick faktiskt att ”slå” ur underläge också:
ICA-HANDLARNA
1985/86 hade ICA AB/Förbundet låtit göra den första corporate image-undersökningen (den följde vi sedan vartannat år ända in på 2000-talet), med resultatet att ICA bl.a. upplevdes som jätten ”gluff-gluff” och att handlaren, ICAs ryggrad, inte fanns i allmänhetens och medias medvetande. Snabbt skapades en informationspolicy som lika snabbt skulle implementeras.
ICA Essve tog policyn ordagrant: veckoannonsens avsändare blev omedelbart ”ICA-handlaren”. Som rubrik på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters annonssidor för söndagsöppna butiker blev det för långt, så ”handlaren” hamnade under ICAlogotypen, liksom en blocklogotyp. Med denna ”nya” blocklogotype annonserade Essve konsekvent resten av 80-talet.
HELA ICA ANTAR BLOCKLOGGAN
Det dröjde dock till senhösten 1989 innan ICA Direktionen tog beslutet, att ”blockloggan” blev den för ICA gemensamma avsändaren i all reklam.
Blomquists Annonsbyrå med den samarbetsvillige Jerk Wiström, putsade till blockloggan genom att fimpa stapeln på ”h” och ”l” i handlarna, för att det skulle bli en snygg logga och ”handlarna” skulle komma närmare ICA-märket. Mellanrummet mellan ICA-märkets ”I” och handlarens ”h” blev bara 2,5 % av totala stapelhöjden. Något som det syndades med under hela 90-talet. Undertecknad agerade självutnämnd ”polis” med blandad framgång …
SKYLTSTRID I VÄSTERÅS
När ICA Hakon byggde nytt centrallager i Västerås skulle ”världens största ICA-märke” pryda fasaden. ICA Hakons ”allsmäktige” när det gällde byggnader m.m., Bertil Åkerlind, motsatte sig in i det sista, under allehanda svepskäl, att ”förstöra” det fina nymålade ICA-märket. Det krävdes ”maktspråk” från Bertils ”nye boss och arbetsgivare”, Göran Nord, för att den nya logotypen på lagerfasaden skulle bli ”ICA-handlarna”
Mot konsument presenterades den nya logotypen den 7 januari 1990 via helsides 4-färgsannonser i ett 100-tal dagstidningar.