Hakonbolaget i relation till
Eol och Essve

ICAs speciella märkesår – mitten på 1960-talet, då ICA-symbolen blev gemensam – visade upp tre partihandelsföretag med olika förutsättningar. Eol och SV (blivande ICA Essve) hade storstadsområden medan vi i Hakonbolaget svarade för 60 % av landets geografi, men hade bara 40 % av befolkningsunderlaget. Så fanns ju också uppfattningen i öster och söder att vi huvudsakligen verkade ”i renbeteslandet”!

”Läget” betydde med nödvändighet att vi ”angrep” marknaden olika. Vilket i sin tur innebar att insatserna och intresset koncentrerades till det egna företaget.

Olika datasystem

Olika betalningsvillkor för medlemmarna, bonusens utformning och inte minst att vi valt olika maskinsystem för data- och informationsuppbyggnaden kom också att försena det idé- och erfarenhets utbyte som dock successivt kom igång – med ICA-direktionen som samordnare och pådrivare. Med tiden tror jag att dessa ”över-gränsen-insatser” kom att betyda mycket – en allt gedignare ICA-handel och inte minst för tillkomsten av ”ICA-90”.

Något slags storebror

Hakonbolagets resultat – drygt 47 % av ICAs partihandelsförsäljning och runt 50 % av ICA-resultatet gjorde oss kanske till något slags ”storebror”. Att Eol och Essve såg oss som sådan tror jag ej! Men dom hade heller inget emot att sätta oss på plats! Och visst gick det bra för ICA även på den tiden!