Hakonbolaget
1931–1990

När Hakonbolaget 1931 fått 1 400 nya handlare som delägare utöver de ursprungliga 250 började företaget kalla sig ”De mellansvenska köpmännens inköpscentral”. Målet var att få samtliga privata handlare i Mellansverige som medlemmar och att de vid inköp av varor inte skulle vända sig till något annat företag än det av dem delägda AB Hakon Swenson, som bolagets egentliga namn löd.

Förberedelserna för att vidga ägandet hade pågått under lång tid. När åtgärden nu var genomförd kunde Hakonbolaget, med den stabila ekonomiska grund det utökade aktiekapitalet gav, koncentrera sig på nya uppgifter.

Hakonsmärket

I mitten av 1930-talet introducerades Hakonsmärket, en ”propagandaskylt”, som skulle placeras i anslutna butiker. Märket upplyste konsumenterna om att de handlade i en Hakonansluten butik, som därmed skulle hålla viss kvalitet på varuutbudet. Det bidrog också till att stärka samhörigheten mellan de olika anslutna butikerna. ”Hakonsmärket i rutan garanterar valutan” löd slogan.

Lanseringen av Hakonsmärket gav mersmak – en särskild reklamavdelning inom företaget startades 1937 och satsningen på innovativ marknadsföring fortsatte därmed. Från Hakons kokbok som gavs ut 1938 med anledning av Gustaf V:s 80-årsdag via veckoannonser med extrapriser 1960 till introduktionen av den moderna ICAnder 1971.

ICA FÖRLAGET GRUNDAS

Efter det att ICA grundats 1939 kom Hakonbolaget och det 1942 startade ICA Förlaget, som uppstått just genom Hakonbolagets reklamavdelning, att bedriva ett nära samarbete i marknadsföringsfrågor.

HAKONSGIVEN

Bolagets grundare och förste vd Hakon Swenson skickade 1946 två av sina medarbetare på en längre studieresa till USA. Efter det att de återvänt och berättat om sina erfarenheter av hur försäljningen till handlarna gick till ”over there”, började företagsledningen fundera på att lägga om försäljningsstrategin till de anslutna butikerna. Frågan stöttes och blöttes under ett års tid och efter en extra årsstämma i oktober 1948 var nyordningen, den så kallade Hakonsgiven, ett faktum.

Hakonsgiven karaktäriserades som en revolution inom svensk livsmedelshandel. Tack vare den tog handlarna initiativet över inköpen genom att beställa varor, istället för att som tidigare enbart ta emot säljare. Efter sedvanliga inkörningssvårigheter blev given en succé och bidrog till företagets fortsatta expansion.

IMPULSER FRÅN VÄSTER

Året efter Hakonsgivens lansering pensionerade sig Hakon Swenson från sitt livsverk, men hans efterföljare fortsatte att titta västerut för att få inspiration. Många studieresor till USA under de kommande decennierna gav impulser till förnyelsearbete när det gällde varusortiment, marknadsföring, butiksplanering, utbildning m.m.

Genom amerikanskt inflytande etablerades också självbetjäningsbutiker på bred front i Sverige under 1950-talet. Allt fler svenskar blev samtidigt bilburna och närheten till butiken var inte längre det viktigaste; istället betydde ett stort varusortiment mycket för attraktionskraften. Butikerna blev följaktligen allt större och samtidigt allt färre.

EFFEKTIV BUTIKSETABLERING

För att nå maximal framgång med butiksetableringarna började Hakonbolaget 1960 med långtidsplanering för sitt butiksnät. Orter med över 1 000 invånare studerades noggrant och information om sådant som trafikförhållanden och näringsliv samt konkurrenternas läge och storlek analyserades.

Utvecklingen mot ett väsentligt bredare utbud i varje butik krävde en större satsning på distributionscentraler än tidigare. Under de mest expansiva åren på 1960-talet byggde Hakonbolaget i snitt en ny distributionscentral om året. Satsningen var i högsta grad nödvändig då bolaget opererade över ett stort verksamhetsområde, något som accentuerades efter 1965. Det året tog Hakonbolaget över Nordsvenska Köpmanna AB och fick därigenom områden att täcka in, som var ytterst glest bebyggda och hade en irrationell distributionsapparat.

BONUSSYSTEM GAV KAPITALSTYRKA

De nya distributionscentralerna krävde stora investeringar, men några gigantiska banklån blev aldrig aktuella, eftersom det fanns gott om eget kapital inom bolaget.

Hakonbolagets kapitalstyrka var till stora delar avhängig det förtroende som fanns mellan bolagsledningen och de enskilda handlarna. Bland annat hade det bonussystem som införts 1933 blivit en viktig del av företagets kapitalbildning. Systemet hade gått från att bygga på kreditering åt handlarna till att innebära ett sparande inom företaget. Även när det gällde aktieutdelningen såg handlarna hellre att den återinvesterades inom Hakonbolaget än delades ut i hårdbeskattad form. De fick helt enkelt mer valuta för pengarna på det sättet.

ICA HAKON

År 1973 ändrades Hakonbolagets namn till ICA Hakon sedan ICA Förbundet gått in som huvudägare i företaget. Den utvecklingen skedde i samtliga inköpscentraler, vilka nu började kallas regionbolag.

Under 1980-talet fortsatte butikerna att växa i storlek och stormarknaderna, i ICAs fall Kvantumbutikerna, fick sitt ordentliga genombrott. De vände sig enbart till bilburna konsumenter och blev med sin lägre prisnivå både ett betydelsefullt komplement och en allvarlig konkurrent till den traditionella ICA-butiken.

DATORISERING OCH OMORGANISATION

Perioden från 1970 karaktäriserades också av att datorer började användas i stor skala. Utveckling och förvaltning av mycket avancerade datasystem inom ICA var dock alltför kostsamt för att kunna pågå parallellt i de tre olika regionbolagen. Det här var en viktig anledning till att den regionala indelningen av ICAs verksamhet upphörde 1990. ICA Hakon slogs nu samman med de två andra regionbolagen, och den nya rikstäckande organisationen delades upp i olika verksamhetsområden.