Hakon Swenson
– Hakonbolaget

Västerås betraktas som en industristad, men präglades ursprungligen av två storheter: handeln och religionen. Sedan medeltiden har det idkats handel i staden och redan på 1100-talet blev Västerås stiftsstad.

Son till populär kyrkoherde

Ett barn av sin stad var Hakon Swenson som visserligen föddes i orten Kopparberg 1883, men tillsammans med sin familj flyttade till Irsta, strax utanför Västerås 1888. Anledningen till flytten var att hans far, Carl August Swenson, hade utnämnts till kyrkoherde där. Den färgstarke prästen blev populär i sin nya församling och fick många nya vänner som gärna hälsade på i prästgården.

Hakon gick i skola inne i Västerås och attraherades av stadens sjudande handel. Butiker fanns det gott om och nere i hamnen lossades ständigt varor. Efter att han slutat i skolan som 15-åring stod det klart att det inte var studiekammaren han skulle söka sig till utan butiksdisken.

Springpojke och säljare

År 1898 tog Hakon Swenson jobb som springpojke hos Västeråshandlaren Erik Andersson. Den unge Swensons stora arbetskapacitet och spirande affärssinne uppmärksammades av Andersson, och när han två år senare tog över grossistfirman Manne Tössbergs Eftr. fick Hakon följa med dit.

Som 19-åring började Hakon Swenson resa runt som säljare – van som han var sedan barnsben att träffa många nya människor lyckades han väl med sina uppdrag. Resandet gav honom också inblick i hur utsatt den privata handeln var på grund av kooperationens framgångar. Efter att ha utsetts till kontorschef vid 25 års ålder funderade han alltmer på hur verksamheten vid Manne Tössbergs skulle kunna involvera kunderna/detaljisterna för att stärka den privata handelns konkurrenskraft. Frågan intresserade dock inte den övriga ledningen.

CIGARRFABRIKÖR

Vid den här tiden var Hakon Swenson också cigarrfabrikör. Bakgrunden var att fadern Carl August börjat tillverka cigarrer för privata behov. Kyrkoherden överlät dock snart till sina söner att ansvara för produktionen, som under Hakons ledning kom att skötas professionellt. Flera cigarrmärken lanserades på marknaden innan verksamheten togs över av statliga Tobaksmonopolet.

HAKONBOLAGETS GRUNDANDE

Hakon Swenson gjorde 1917 ett sista försök att intressera Manne Tössbergs övriga ledning för ett samarbete mellan detalj- och partihandeln. När idén åter stötte på patrull sade han upp sig. Istället startade han ett eget grossistföretag, där detaljhandlare kunde bli delägare.

Den nya firman fick sitt huvudkontor i Västerås och döptes till AB Hakon Swenson men kallades allmänt för Hakonbolaget. Namnet skulle markera att ett personligt ansvar genomsyrade företaget.

LYHÖRD PREDIKARE

Efter bolagsbildandet inledde Hakon Swenson ett intensivt propagerande för att ett nära samarbete mellan grossister och detaljister borde ske över hela landet. Det skulle drygt 20 år senare resultera i att ICA bildades. Uppväxt i en prästfamilj hade Hakon Swenson fått predikotekniken i blodet och hans tal var retoriska mästerstycken.

Han fungerade bra också i personliga samtal. När Hakon Swenson besökte handlare och deras anställda tog han sig tid att lyssna på dem. Han gjorde minnesanteckningar efter varje besök och kunde nästa gång han dök upp anknyta till vad som sades vid förra mötet. Det gjorde intryck.

Hakon Swenson var en ständigt innovativ person och han tog dessutom till sig idéer från sina anställda. Han lyssnade lika gärna på unga, oprövade medarbetare som på personer med högre befattningar. Samtidigt kunde han vara auktoritär i sin ledarstil. Han gillade inte att bli motsagd.

HJÄRTPROBLEM

Hakon Swensons arbetstempo var intensivt och han hade emellanåt problem med hjärtat, vilket tvingade honom att ta ledigt i längre perioder. När ICA-samarbetet i mitten av 1940-talet allt mer började präglas av personmotsättningar drog han sig tillbaka därifrån. Och 1950 pensionerade han sig helt.

Hakon Swenson hade vid tiden för pensioneringen gjort Hakonbolaget till ett av sin hemstads mest betydelsefulla företag, och även knutit den växande ICA-rörelsen dit. Medan hans far bidragit till att ytterligare profilera Västerås som kyrklig stad hade sonen stärkt Västerås karaktär av handelsstad.