ICA-tidningen nr 3, 1941, framsida.
ICA Kulturen
Gemensam kultur
genom ICA-tidningen
”Samverkan är kraftkällan” poängterades redan i ett av ICA-tidningens allra första nummer 1941. Tidningen skulle vara en sammanbindande länk mellan de dåvarande inköpscentralerna och landets alla butiksmedarbetare. Den var ett viktigt medium för att skapa en gemensam butikskultur och för ökad försäljning.
Artiklar om händelser inom ICA-familjen och regelbundet återkommande förslag till fönsterskyltningar bidrog till detta, men också praktiska råd om hur man skulle paketera varor och uppmaningar ”följ exemplet”. ”Fritiden bör nyttjas väl” var en annan paroll för att få varje butiksbiträde att fördjupa sig i handelsavtal eller förkovra sig i inventeringsteknik. Tidningen inbjöd också till gemensamma studieresor, de första åren till den svenska fjällvärlden, så småningom också utomlands. På 1960-talet inbjöds till ICA-träffar som skulle ”stärka och stimulera”. Ett särskilt utrymme fick ICA-kassen i ett nummer från 1968. På åtskilliga sidor poängterades att den var något mycket mer än bara en bärkasse, en viktig ICA-symbol som gav butiken en speciell ICA-profil. ”Det är den som skall visa vägen.”
BAKOM RUTAN
Redan från första utgivningsåret fanns återkommande serier, som Skyltparaden, med förslag till skyltningar och med möjlighet att rekvirera allt material, tomtar till jul och kycklingar till påsk, från Hakonbolagets reklamavdelning.
Butikerna fick tips om vilka varor som borde skyltas under olika årstider. För maj månad föreslogs malmedel, städredskap och glasspulver, och under juni var det säkert många som följde rådet att skylta med saft och campingartiklar. Det ordnades också tävlingar. ”En tusenlapp för bästa fönstret” stod att läsa i ett nummer från 1956, där också nya reklammetoder, som säljande flygblad och prisannonser, diskuterades.
Så småningom handlade de goda råden framförallt om att vara effektiv. ”Spar tid och pengar” var återkommande slagord under 1950-talet. Även fönsterskyltningarna skulle genomföras fortare och bytas oftare. Hjälpmedlet 1956 hette Skyltkvick, ”den lilla butikens dekoratör”. Glada färger i butiken för att mer effektivt framhäva de skyltade varorna föreslogs, allt enligt senaste erfarenheter från Amerika.
Skyltfönster med reklam för ICA-sill
Deponent: ICA AB
Arkivbildare: ICA Eol AB
Motiv-ID: DA1900-7312-ICA000180
Fotograf: Okänd
Tidpunkt år från: 1945-01-01
Tidpunkt år till: 1960-12-31
Sökord: Varor
Bildtext: Skyltfönster med reklam för ICA-sill
Beskrivning: Skyltfönster med reklam för ICA-sill: Vingasill, Skivsill och Läckerbitar i tomatsås.
ICA-bården, del av skrynklig ICA-kasse, använd 1960- till 90-tal.
Deponent: ICA AB
Arkivbildare: ICA, Centralt
Motiv-ID: DA1900-7901-ICA004046
Fotograf: Okänd
Tidpunkt år från: 1980-01-01
Tidpunkt år till: 2000-01-01
Sökord: Profilmaterial
Bildtext: ICA-bården, del av skrynklig ICA-kasse, använd 1960- till 90-tal.
Beskrivning: Del av en ICA-kasse med den klassiska bården, introducerad i mitten av 1960-talet och använd till slutet av 1990-talet. ICA-kassen är i det här fallet från 1980- eller 1990-tal.
Skumäggspåse från Svea Choklad, ca 1950-tal
Deponent: ICA AB
Arkivbildare: ICA Eol AB
Motiv-ID: DA1900-7449-ICA000122
Fotograf: Okänd
Tidpunkt år från: 1950-01-01
Tidpunkt år till: 1965-12-31
Sökord: Varor
Bildtext: Skumäggspåse från Svea Choklad, ca 1950-tal
Beskrivning: Förpackning (påse) och påskägg innehållande skumägg från Svea Choklad.
EFFEKTIV LIKRIKTNING
Effektivare arbetsmetoder, som att sälja i förväg paketerade varor, lanserades. ”Sälj paketerat, mindre kö, mindre svinn och större kassa.” Detta sagt i en övergångstid mellan försäljning över disk och självbetjäning. År 1965 gavs återkommande råd i ICA-tidningens ”omplockningsnyckel”, om hur varorna bäst skulle placeras på hyllor och i frysdiskar. Medarbetare över landet uppmanades följa rådet ”Magnet-varor i botten, impulsvaror i ögonhöjd!”.
Från Ystad till Haparanda skulle limpor och långfranska placeras med långsidorna utåt!
