Eric
Flodström

Eric Flodström föddes 1916 i Sevalla utanför Västerås. Den kvarn hans far drev fick ekonomiska problem i början av 1920-talet när konkurrensen från moderna, elektriskt drivna kvarnar ökade.

– Min familj hade inte råd att låta mig studera vidare. Vid tolv och ett halvt års ålder fick jag arbete i ortens lanthandel sedan min mor talat med handlaren, berättar han.

Efter ytterligare ett butiksjobb började Eric Flodström studera vid Påhlmans handelsinstitut i Stockholm 1936–37. Efter studierna fick han jobb på Sigfrid Holm i Västerås, en stor speceriaffär ansluten till Hakonbolaget.

Anställd av Hakon Swenson

Runt 1942 blev han anställd i Hakonbolaget av Hakon Swenson själv. Han startade som telefonförsäljare och blev sedan handelsresande för Hakonbolaget i Borlänge.

– Det var en nyttig tid för mig. Jag tror jag lärde mig mycket om sociala kontakter med folk under de många diskussionerna med Dalarnas handlare, som inte alltid gillade Hakonidéerna.

År 1946 utsågs Eric Flodström till säljledare för säljavdelningen på Hakonbolagets Västeråskontor. Nu kom det att rulla på för honom. Han fick den ena chefstjänsten efter den andra inom bolaget.

När Eric Flodström blev platschef för distributionscentralen i Örebro 1963 hade expansionstakten för Hakonbolaget ökat ordentligt. Under en bolagsstämma i början av 1960-talet bestämdes det att kommunerna skulle börja kartläggas för att få bättre beslutsunderlag när man skulle öppna nya butiker. Snart, 1964, lanserades också den enhetliga ICA-logotypen – en verklig milstolpe i ICA-historien.

Eric Flodströms tid i Örebro innebar åtskilliga kontakter med kommunalrådet där, socialdemokraten Harald Aronsson, som också var vd i kommunala fastighetsbolaget – för övrigt Sveriges på den tiden största kommunala fastighetsbolag. Aronsson köpte målmedvetet in stora markområden i utkanten av Örebro.

I hela Sverige flyttade människor till städerna och bostadsbristen blev stor. Som motåtgärd inledde regeringen 1965 satsningen på miljonprogrammet. En miljon bostäder skulle byggas på tio år. Ofta förlades nya områdena just till städernas utkanter. Och alla dessa nya samhällen behövde förstås en butik.

– Harald Aronsson i Örebro var visserligen socialdemokrat, men det var viktigare för honom att göra bra affärer än att prioritera kooperationen. Det gällde flera av de socialdemokratiska kommunalråden vid den här tiden, förklarar Eric Flodström.

CHEF FÖR ETABLERINGSSEKTIONEN

Under Eric Flodströms tid som chef gjorde kontoret i Örebro bra resultat, och 1970 kunde han kröna sin karriär med posten som chef för Hakonbolagets etableringssektion. Två år senare introducerades framgångsrikt ICA-avtalet inom ICA-rörelsen. Att satsningen var framgångsrik kan bevisas med att ICA Hakon – som företaget nu hette – det sista året för miljonprogrammet, 1974, öppnade hela 54 nya butiker. Det var nytt rekord.

Grunderna till ICA-avtalet hade tagits fram av en kommitté som bestod två handlare och två tjänstemän från respektive regionföretag. Hakonbolaget representerades av ekonomichefen Mats Vallander och Eric Flodström.

– ICA-avtalet innebar ju bland annat att centrala ICA fick mer att säga till om, vilket flera av handlarna i kommittén var misstänksamma emot – speciellt gällde det hembudsklausulen. Så inledningsvis hade vi rätt hårda diskussioner i kommittén, berättar Eric Flodström.

Etableringssektionen hade ett gediget underlag när de var ute och jagade butikslägen. Konkurrenterna var kartlagda liksom vilka byggplaner i respektive kommun som fanns. Även befintlig bebyggelse, befolkningsutveckling och framför allt hur dagligvaruhandeln såg ut kände man till. Under Flodström arbetade bland annat konsulenter som ansvarade för två län vardera, och bland annat lusläste de viktigaste ortstidningarna.

Bankerna hade oerhört hårda kreditrestriktioner på den tiden – det hjälpte inte alltid att ICA Hakon hade en mycket bra ekonomi.

Eric Flodström om arbetet med att hitta långivare till nyetableringar

Eric Flodström och konsulenterna använde ofta diktafon när de arbetade. Efter till exempel ett möte talade man in vad som sagts där. Sedan skrev sekreteraren ut detta. Därefter försågs ärendet med ett särskilt nummer i den så kallade dagboken. Erfarenheter dokumenterades alltså kontinuerligt, något som Flodström och hans medarbetare hade stor nytta av.

– En del av mitt etableringsarbete bestod i att tillsammans med ekonomichefen hitta långivare till butikerna som skulle startas. Bankerna hade oerhört hårda kreditrestriktioner på den tiden – det hjälpte inte alltid att ICA Hakon hade en mycket bra ekonomi, säger Eric Flodström.

ICA Hakon lyckades under 1970-talet framgångsrikt etablera sig i orter där kooperationen haft närmast monopol. Två exempel är Kiruna där kooperationen 1970 hade en marknadsandel på 92 procent och Kramfors där procentsiffran samma år var något lägre, 84 procent.

– Men tio år senare var kooperationens andel halverad i de här städerna, berättar Eric Flodström.

GODA FÖRBINDELSER

Med sitt intresse för sociala kontakter skapade Eric Flodström goda förbindelser med många kommunalråd, vilka ofta hade stor makt genom att deras parti hade egen majoritet i kommunfullmäktige. Men dessa strängt upptagna politiker var inte alltid så lätta att få tag på per telefon.

– Jag lärde mig därför att alltid notera namnen på kommunalrådets sekreterare och växeltelefonist i respektive kommun. De blev i regel smickrade när de blev personligt tilltalade och såg i många fall till att jag fick direktkontakt med kommunalrådet i fråga, förklarar Eric Flodström.

En av dem Flodström fick bra kontakt med var ”Röde Börje” i Borlänge.
– Ett ord och ett handslag räckte för att affären skulle vara klar. Han visse alltid att han skulle få igenom en affär i kommunfullmäktige.

Kommunalrådet i Borlänge hette egentligen Börje Andersson. Han blev för den breda allmänheten känd för att han på grund av hemlängtan hoppade av den socialdemokratiska regeringen 1982 efter att ha varit försvarsminister i bara knappt två månader.

1982 blev också året då Eric Flodström avgick med pension från ICA Hakon – fast han hade stannat betydligt längre än två månader, närmare bestämt 40 år.
– Idén bakom ICA – att enskilda handlare sluter sig samman – blev med åren nästan som en religion för mig, avslutar han.