Eol-branden i
Helsingborg

Det rykte från taket på Eols distributionscentral i Helsingborg långfredagen den 27 mars 1964. Från ett brandskåp slogs det larm och strax var brandbilarna på väg med tjutande sirener.

Bara ett år gammalt

Distributionscentralen hade invigts ungefär ett år tidigare och var modernt utrustad, bland annat låste sig alla ytterdörrar automatiskt vid en brand. När brandmännen nu öppnade portarna och branddörrarna small det till. Den hermetiskt tillslutna byggnaden hade fungerat som en ugn och luften därinne hettats upp till extrema nivåer av den eldsvåda som brutit ut. Då syre tillfördes utifrån flammade branden upp explosionsartat. Det visade sig att stora delar av distributionscentralen var övertänd, framför allt brann det i lagerlokalerna medan frysutrymmena och kontorsdelen var relativt oskadade.

Giftiga gaser och konservbomber

Brandmännen fick ett tufft jobb. I samband med att varulagren tagit eld hade farliga gaser utvecklats och en enorm rökutveckling skett. Brandmännen fick hela tiden arbeta med syrgasmask på. Gång på gång tvingades de retirera från brandhärden, eftersom hettan var så olidlig.

Släckningsarbetet försvårades också av de brinnande lagervarorna. Bland det som fattat eld var 20 pallar med sockersäckar, och när vatten sprutades på det brinnande sockret blev reaktionen häftig. Vattenstrålarna förvandlades till gigantiska svetslågor. Samtidigt exploderade hela tiden konservburkar som antänts.

Totalförstörd byggnad

Så småningom fick de sammanlagt 60 brandmännen kontroll på branden, men byggnadens tak gick inte att rädda. På kvällen rasade det in.

Brandmännen arbetade vidare under påskhelgen. Varulagren glödde länge och rökutvecklingen var fortsatt kraftig. Av försäkringsbolaget inkallad saneringspersonal bar ut lagervaror i olika stadier av förkolning. Inte bara stora delar av lagret hade gått upp i rök utan även annat som tillhörde anläggningen. Alla truckar blev till exempel lågornas rov.

På brandplatsen fanns också poliser med hundar och vaktpersonal, som hade ”fullt upp att göra med att hålla småpojkar, skinnknuttar och vanligt folk på behörigt avstånd och förhindra plundring”, enligt Helsingborgs Dagblad.

NYA LOKALER OMEDELBART

Eols ledning sammanträdde kontinuerligt under helgen. Man lyckades snabbt hyra nya lagerlokaler i sydhamnen i Helsingborg, de kunde tas i bruk direkt efter helgen. På annandagen skickades telegram ut från det brand- och rökskadade kontoret, via den enda kvarvarande fungerande telefonlinjen, till Eols leverantörer om att det brunnit och att nya varor behövdes illa kvickt.

BRANDSKADADE VAROR TILL BUTIK!

Skadade varor som inte var helt förstörda kördes till en av försäkringsbolagets lokaler och sorterades på olika pallar efter kategorierna: mycket skadat, mindre skadat och lite skadat. Sedan såldes varorna till ICA-handlare till låga priser. Till exempel hade kaffet på grund av branden så att säga rostats en extra gång och slumpades därför bort.

Mer betalt fick Eol för konserverna vars innehåll många gånger var förvånansvärt välbehållet. Handlarna köpte dock grisen i säcken, eftersom etiketterna bränts bort och därmed visste ingen riktigt vad de innehöll. Att en viss sorts burk innehöll fruktkonserver gick det att sluta sig till av burkens form – men var det päron eller persikor i den?

CIGARETTFIMP ORSAKEN?

Av vad orsakades då elden? Det blev aldrig uppklarat. Först spekulerades det i att ett elfel hade skulden, men senare riktades misstankarna mot cigarettfimpar som inte slocknat ordentligt innan de kastats i sopnedkastet på skärtorsdagen.

Samarbetet med försäkringsbolaget löpte smärtfritt och efter ett år var den nedbrunna distributionscentralen återuppbyggd. Ingen person, inte heller någon brandman, skadades allvarligt i branden och ingen intilliggande byggnad fattade eld.