Att jobba på ICA
Engångs-
förpackningarna
I gamla tider såldes drycker i lösvikt och kunden fick själv ta med något att bära hem dem i. Vid 1800-talets mitt började Tyska bryggeriet i Stockholm att i större omfattning försälja öl på flaska, något som snart tvingade konkurrenterna att följa efter. Länge var glasflaskor dyra föremål och ett retursystem därför nödvändigt. Med tiden gjorde nya maskiner det allt billigare att tillverka förpackningar och den ekonomiska vinsten med flergångsflaskor försvann. År 1952 lanserades tetran, tre år senare kom ölburken till Sverige. ”Slit- och slängeran” inleddes och 1963 var Sverige världsetta på omställning till engångsemballage.
Följande text är hämtad ur en säljkurs i ICA-tidningen 1964:6, den är visserligen finansierad av företaget Y-MAN, som tillverkade vagnarna som engångsförpackningarna kunde transporteras på, men faktainnehållet bygger på en tidigare artikel i tidskriften Självbetjäning.
KAPSYLEXPONERING ELLER SÄLJANDE FÖRPACKNINGAR?
När man säljer drycker på returglas som står i backar ser kunden endast kapsylerna på flaskorna. Även om en del kunder har lärt sig att ta rätt med hjälp av kapsylernas färg, så måste Ni väl hålla med om att detta knappast är frågan om någon säljande exponering – sådan som Ni är så mån om när det gäller andra varor. [—]
Med engångsförpackningar får Ni in betydligt fler enheter på samma utrymme. För en del butiker som gått över till engångsförpackningar har detta faktiskt inneburit att man kunnat slopa all förvaring av dryckerna på lagret. Hela lagret har fått plats inne i butiken! [—]
En gång engångsförpackning – alla gånger
engångsförpackning
Utvecklingen för engångsförpackade drycker visar klart och tydligt att detta system kommer att ersätta returglasen. Engångsförpackningarna kan naturligtvis vara av olika slag. Men en sak är säker; dessa förpackningstyper gör det lättare för Er att sälja mera, att få ökad vinst på dryckesförsäljningen och att öka denna varugrupps andel av Er totala omsättning. Den erfarenheten har redan åtskilliga företag gjort. En del av dem började med en tids provförsäljning av engångsförpackade drycker men gick snart helt över till dessa. [—]
Men vad kommer kunderna att säga?
Det är väl ingen tvekan om att engångsförpackade drycker medför uppenbara fördelar även för Er som säljer. Den enda tvekan Ni nu kan hysa gäller hur Era kunder kommer att reagera inför en övergång. Erfarenheterna är mycket goda även på den punkten. Ingen av Era kollegor, som uttalat sig i artikeln i Självbetjäning har förlorat på den rationaliseringen. Tvärtom – försäljningen har ökat. Och det tyder väl knappast på missnöjda kunder, eller hur? När Ni gör övergången till engångsförpackade drycker bör Ni naturligtvis veta vilka fördelar engångsförpackningarna innebär för Era kunder. Vi har därför sammanställt följande ”argumentlista”.
Engångsförpackade drycker innebär för
husmor:
- att hon slipper bära tomflaskor till butiken
- att hon slipper bära hem övervikt på grund av att returflaskorna är tyngre
- att hon slipper få väskor och ”bagar” nedkletade av överblivna slurkar i returflaskorna
- att hon slipper förvara tomglas i sitt som regel trånga skafferi
- att hon slipper besväret med pant och returglas
- att hon lättare hittar önskad dryck i butiken
Engångsförpackade drycker gör det möjligt
för Er att tjäna och betjäna bättre
Vi slutar den här säljkursen med att summera upp vad Ni vinner på att göra en totalövergång till engångsförpackade drycker:
- bättre lagerutrymme
- 1–2 arbetstimmar till skänks varje dag
- mindre antal varumottagningar av drycker
- förenklad upplockning i butiken
- mindre påfrestningar för personalens ryggar
- mera säljande exponering av dryckerna
- snabbare genomsläpp vid kassorna
- volyms- och värdemässig försäljningsökning
- nöjda kunder som köper mera drycker hos Er