Butiker, stora som små
Carlssons Livsmedel
Finnerödja
I slutet av oktober 2009 kom jag bilande söderifrån, skulle möta Christina och Jesper Carlsson, mor och son, som driver livsmedelsbutiken i Finnerödja, idag en ICA Nära-butik.
Dimman var tät den morgonen, och det var svårt se avtagsvägen mellan Hova och Laxå. Mitt i Tivedens täta skog hittade jag butiken och belönades med kaffe och dopp från eget bageri samt en berättelse om en välfylld och charmig, liten butik.
Affärsverksamheten startade när Christinas farfar, Johan Carlsson, år 1912 öppnade charkuteriaffär tvärs över gatan. Han hämtade kött från gårdarna runtom, slaktade, rökte och sålde.
Så småningom tog Christinas pappa Anders över verksamheten. 1938 byggde han själv det nuvarande affärshuset, butik i bottenvåningen, där man främst sålde livsmedel och konserver och ovanpå två lägenheter för familjen.
En betydande tillbyggnad skedde 1963, då butiken blev snabbköp (d.v.s. byggdes om till självbetjäning). På 1960-talet anslöts också butiken till ICA. Då fanns fem butiker som konkurrerade i trakten, idag är de ensamma kvar, och sedan dess har huset byggts ut många gånger.
Idag kan man beskriva Carlssons Livsmedel som en modern lanthandel med ett stort och brett sortiment på liten yta. ”Vi har cirka 11.000 artiklar i sortimentet, det är mer än dubbelt än brukligt för en ICA Nära-butik,” berättar Christina. Specialvarorna är 15–20 % av hela utbudet. I det moderna ingår att vara ombud för apoteket, posten och Svenska spel.
Strax innanför butikens entré möter kunden ”gubbhörnan”, där man hittar verktyg, skruvar och fiskeredskap. Längre in butiken finns ”kvinnohörnan”, markerad av en skyltdocka, nu iklädd varma underställ.
Vi försöker ha varor som är svåra att få tag på, som ventilgummi till cykeldäcket och sytråd.
Charkdisken är butikens centrum. Här saluförs den egna köttfärsen, och lämnas returburkarna. Här gör kunderna också sina postärenden, hämtar aviserade brev och paket. Här samlas kunderna, för det finns alltid något nytt att höra eller berätta. ”Man känner de flesta och delar deras sorg och glädje,” konstaterar Christina.
Christina tog över butiken, tillsammans med sin bror Kenneth år 1970. Nu samarbetar hon med sonen Jesper, som köpte in sig i verksamheten år 2001. ”Jag var med i barnvagnen från jag var tre månader.”
Arbetsuppgifterna är uppdelade. Christina ansvarar över chark och kött, husgeråd och lite färskvaror, Jesper har hand om frukt och grönt samt allt som handlar om verktyg och trädgårdsprodukter, som jord och gödsel. Jesper sköter också huset och är dess vaktmästare.
De flesta av butikens kunder är äldre, barnfamiljerna är få. Det är brist på arbeten för de yngre, utflyttningen från Laxå har pågått länge, och jordgubbarna har för kort säsong, något som bekräftas av Jesper. Han är ändå hoppfull för framtiden. ”Ja, den finns, om nuvarande industrier finns kvar, om skolan blir kvar, och bilmacken, och att några jobbar i skogen. Annars finns det inget!”
Men problem är till för att lösas, resonerar både Christina och Jesper. ”Vi försöker ha varor som är svåra att få tag på, som ventilgummi till cykeldäcket och sytråd.” ”Vi säljer tösalt i kassan för ishalka.” står det också på dagens kassakvitton, med tanke på väderutsikterna.
På somrarna är omsättningen bättre. Då satsar de på turisterna från Tyskland och Holland, men också på de svenska sommargästerna. Marknadsföringen är viktig, och att Nerikes Allehanda ibland skriver om dem, som när Christina komponerade sin populära ”jordgubbssemla” eller blev ”årets Finnerödjabo”.
”Vi är också ’världskända’, för vi är en udda butik och representanter från ICA-organisationen kommer ofta och hälsar på.”