ICA-almanackan
– en institution

Den första ICA-almanackan är från 1938. Den bestod då endast av en kartongskiva med ett fastklistrat datumblock. Motivet på kartongen var en glad husmor, bärandes varukorg i rotting och texten ”Jag handlar nöjd”.

Det var självaste Hakon Swenson som tillsammans med sin gode vän, disponenten vid tryckeriet Wezäta, Sam Widenfelt, kläckt idén att göra en almanacka. Tanken var att den skulle vara så pass stor att man kunde få plats med såväl illustrationer som konsumentupplysning.

OLIKA LOGOTYPER

De fyra inköpscentralerna, vilka utgjorde ICAsamarbetet, använde samma almanacksmotiv, men dessa försågs med respektive företags logotyp. Längst ned trycktes, nu som då, dessutom den individuella affärens namn och adress.

MÅNADSBLAD OCH TIPS

Efter ett par år tillkom ett häfte med månadsblad, fastsatt på kartongen. Här fanns recept och årstidsanpassade råd för hem och hushåll. År 1944 ges t.ex. råd om vårtrötthet i januari – och hur den botas med högre kvantiteter näringsrika livsmedel … I februari varnas för att låta barnen gå ut om temperaturen är under –10° C. I mars påpekades att det var rätt tid att utrota mal och ge krukväxter näring. Och så gick det på fram till december, när ett synnerligen användbart tips meddelades:

Träkärlen för nedsaltning av köttvaror får frisk och god lukt, om de efter rengöringen och strax före användandet fylls med enris, varefter kokande vatten hälls på. Kärlen får stå med lock på, tills lagen kallnat.

De små häftena var illustrerade med charmfulla små teckningar.

STOR FRAMGÅNG

ICA-rörelsens almanackor blev en stor framgång. Redan 1941 var man uppe i en upplaga på 222 784 exemplar, 1954 trycktes över en miljon och under många årtionden har upplagan sedan legat på drygt 1,5 miljon.

År 1945 enades SV, NS och Eol, om att låta ICA-märket, istället för de individuella inköpscentralernas logotyper, pryda almanackorna. Hakonbolaget, som fram till 1960-talet aldrig accepterade att arbeta under gemensam ICA-flagg, fortsatte dock att trycka det berömda Hakonsmärket på sina almanackor.

NATIONALROMANTISKA FOTOGRAFIER

Vid 1950-talets början övergick man till den almanacksmodell, man än idag använder månadsblad hopbundna upptill med spiral. Teckningarna ersattes då av fotografier.

Fotografierna var årstidsbundna och oerhört romantiska, ofta även nationalromantiska. Motiven är vintersport, vaktparaden, sjungande studenter vid Valborgseldar, förälskade ungdomar på cykel, ljusa björklundar, lekande barn på blomsterängar, kvinnor i ljusa klänningar som knyter girlanger till midsommarstänger, käcka sjömän, familjer i folkdräkt, samer, bönder, små söta djur, feta, skånska gäss, svampplockning och pepparkaksbak …

TEMAN

Vid mitten av 1960-talet övergav man idén att varje fotografi skulle vara bundet till den aktuella månaden och började istället låta bilderna spegla ett för varje år fastställt tema.

OMBYGGE AV KÖK

Det finns få saker som engagerar så mycket som ICA-almanackan. När man 1970 krympte rutorna en aning, blev ICA nedringt av personer som klagade över att man inte längre fick plats att skriva in viktiga händelser. Följande år var de gamla rutorna tillbaka.

För några år sedan gjordes ICA-almanackan en aning större. Man fick då ett telefonsamtal från en mycket upprörd herre. Han hade nämligen ritat sitt kök efter ICA-almanackans format och nu blev han tvungen att bygga om det, eftersom den nya almanackan inte fick plats. Andra blev bara tvungna att hänga om tavlor p.g.a. det ändrade formatet. För på bästa plats skulle den ju hänga, ICAs almanacka.